Jag vill aldrig bliva stur

Jag känner ganska desperat i hela mig att jag inte orkar bli stor. Då måste man skaffa ett arbete, det är nog det värsta. Jag orkar inte tänka på olika utbildningar, för då måste man veta vad man vill, och det vet inte jag. Och om man nu skulle råka veta så måste man plugga i tusen år och det är nog det värsta. Jagönskar mig hett och innerligt en sdan där sanningsperkulator som de har i Vintergatan. (Jag tittar alldeles på tok för mycket på barn-tv.)

Saker jag trots allt kan tänka mig att jobba som:
Barnboksförfattare
Jazzsångare
Sockerbagare
Karamellkokare
Scenograf
Caféägare
Djurvårdare
Manusförfattare
Radiopratare
Förskolelärare
Bonde
Luftballongsäventyrare
Bananböjare
Makaronborrare

När jag är förkyld.

När ansiktet värker så det känns som om det snart ska sprängas.
När ena näsborren är helt täppt.
När den andra rinner.
När alla leder i hela kroppen skriker AJ.
När huden blir torr och stram.
När öronen knastrar och gör väldigt ont de med.
Då känner jag inte livet i mig.

Sånger jag fått förstörda för mig de senaste två åren

I'm Yours - Jason Mraz
Halleluja - Leonard Cohen
Superman - Lazlo Bane
Highway Man - Hoffmaestro

This will cure anything. Just don't ask what's in it.

You leave the castles in Spain

JAG ÄLSKAR LOUIS ARMSTRONG.

Men det var itne det jag skulle prata om. Egentligen skulle jag skriva något jättepretentiöst om höst och björnar och Edith Södergran, men det känns liksom inte så viktigt.
Ikväll ska jag få skräpmat. Ganska fint för själen.

Det var den här solrosen.